Mer semesterträning!

Igår åkte jag och Anna på lite kringelikrokvägar i Halland. Först bar passaten oss till Äventyrsbutiken i Simlångsdalen. Där fyndade (?) jag en jacka jag drömt om länge och även en träningsväst lite mer för sommarbruk.

Färden bar vidare lite hitan och ditan och vi hittade fram till Annas sambos träningsmark. Där blev det spårläggning åt fyra hundar, pust! Sedan åkte vi till ett hygge där det blåste och svalkade lite mer (för det var otroligt hett) för lite vilthanteringsjobb. I vanliga fall tränar jag inte både viltspår och apportering på samma dag men ibland får man ju göra undantag. Vi hade med oss lite allt möjligt vilt som Java fått titta lite på och hållt lite i kvällen innan men idag blev det bara en rapphöna som hon fick träffa. Vi började med att hålla (det krävdes inte mkt diskussion för att få henne att hålla själv och gå med den i munnnen). Sedan fick hon oxå hämta in den på en minimarkering ett par gånger. Greppet är lite halvdåligt (huvudet i munnen..ehh) men hon kommer in och är stolt som en liten tupp.

Framtidsplanen är att låta henne få erfarenhet av lite olika vilt på det lydnadsmässiga planet, dvs hålla på kommando och gå med det. Ev nån liten markering i slutet av passet (som såklart blir jättekort). På så vis blir det både en lydnadsmässig inlärning och hon får upp självförtroendet.

Efter lite fika for vi iväg till jaktstugan där spåren utgick från. Sigge var först ut och gick ett osnitslat spår som Anna lagt. Anledningen var att jag ville se om min taktik för Sigge fungerade, så jag inte smygstyr honom när jag spårar själv och att det är därför det fungerat bra. Han fixade dock spåret bra, och dessutom var tempot aningens lägre än vanligt! Han gick stundtals i spårkärnan och stundtals ett par meter vid sidan av men jag bryr mej ju inte om det. Känns inte viktigt eftersom jag inte jagar och tänkt använda honom i eftersök. Han jobbar på bra hela tiden och är inte intresserad av annat, dessutom gick spåret över vildsvinsbökad mark och han slog inte över till nåt annat spår. Bra! Min teori håller alltså!

Javas spår hade jag själv lagt och det var som ett U med kortare sista ben. Hon tuffade på jättefint och tog första vinkeln utan ringning. Andra vinkeln tog hon med en stooooooor ringning, lite tokigt är det ju, men hon hittar tillbaka. Spårslutet märkte hon men hittade inte klöven riktigt på en gång.